© Svenska Pistolskytteförbundet - info@pistolskytteforbundet.se
Fältskjutning omfattar skjutning på
korta tider mot i terrängen, på varierande sätt, anordnade mål. Skjutningen
utförs i patruller. Förflyttning mellan målen sker i regel till fots.
En
fältskyttetävling går ut på att med så många skott som möjligt träffa alla
figurer. Resultatet anges vanligen ex: 47/25, vilket betyder 47 träff i 25
figurer. Vid vissa tävlingar (poängfältskjutning) sammanräknas antalet träff med
antalet träffade figurer. Enligt exemplet ovan skulle då resultatet bli 72
poäng.
En tävling i fältskjutning omfattar ett antal stationer. På varje
station skjuter man patrullvis mot 1 till 6 mål. Ofta är dessa uppdelade på
flera målgrupper. 6 skott avlossas under mycket varierande tider, vanligen under
en totaltid av 5 till 25 sekunder. I varje patrull kan 5 till 20 skyttar tävla.
Vanligast är dock 10 skyttar per patrull.
Antalet stationer varierar
beroende på typ av tävling. En större mästerskapstävling såsom ett svenskt
mästerskap eller ett landsdelsmästerskap omfattar vanligen 10 stationer, d.v.s.
60 skott. En nationell tävling eller en kretstävling omfattar normalt 8
stationer (48 skott). Även 6 och 7 stationer förekommer.
Inga provserier
skjuts, utan tävlingen börjar direkt på den första stationen. Skytten skall vara
inskjuten och väl förberedd innan tävlingen börjar.
Fältskjutning är en
av de grenar som har utövats sedan bildandet av Pistolskytteförbundet
1936.
Som mål används av Svenska Pistolskytteförbundet godkända fältskyttemål. Exempel på svarta mål ovan, enfärgade nedan:
Även tvåfärgsmål används:
En tävling i fältskjutning skjuts i
terrängen, ofta på militära skjutfält eller i avlyst terräng. Målen står
uppställda på avstånd mellan 10 och 100 m beroende på storlek.
Ett upprop
sker på startplatsen på den utsatta starttiden och skyttarna anvisas sina
platser i patrullen. Upproparen kontrollerar att alla skyttar har fått sina
vapen godkända i vapenkontrollen. Därefter delas den skrivna förutsättningen ut
till skyttarna. Ett exempel på en sådan förutsättning hittar du på denna länk.
En av skyttarna får till uppgift att bära protokollet. Sedan är det dags att
anträda patrullstigen, vilken kan vara mellan 2 och 7 km lång. Patrullstigen är
vanligen markerad med snitslar. Patrullen följer den utmärkta vägen tills man
kommer fram till stationen. Där stannar man vid den haltpåle som markerar att
man är framme. Från skjutplatsen kallar stationschefen fram patrullen till de
nummerpålar som vanligen utmärker platserna varifrån skyttarna ska beskjuta
målen. Var och en intar sin plats vid det nummer som man blivit tilldelad vid
uppropet.
Stationschefen är den person som leder skjutningen och som
talar om för skyttarna när de får skjuta och när de får gå fram och titta på
tavlorna. Stationschefens kommandon måste följas av alla. Disciplinen är mycket
viktig för säkerheten.
När man har skjutit går man fram och tittar på
målen. Det kallas för att markera. Skyttarna får oftast hjälpa till med
markeringen. Innan man går fram delar stationschefen ut arbetsuppgifterna till
de olika skyttarna. Ibland framgår uppgiften av ett anslag som finns vid
nummerpålen. Resultatet protokollförs. Kulhålen kritas och klistras igen med
speciella klisterlappar. När man är klar går patrullen till nästa
station.
När man kommit tillbaka till startplatsen lämnas protokollet in
på sekretariatet. Resultatet från de olika stationerna sammanräknas av
funktionärerna som sedan anslår resultatet på en anslagstavla och då får man
veta om man har lyckats skjuta bättre än sina kamrater.
Hur gör man för att med 6 skott träffa
ett mål med 20 cm diameter på 25 m med en pistol, när man bara har 1,5 s per
skott. Dessutom om man bara får hålla pistolen med en hand? Prova själv genom
att hålla en vikt på 1 kg med rak arm under 9 sekunder. Hur stilla kan du hålla
den? Ganska stilla kanske. Betänk då på att en pistol hoppar till av rekylen
efter varje skott.
Att träffa ett mål med 20 cm diameter på 25 m är
ganska lätt för en tränad skytt. Det som gör grenen så svår och så utmanande är
de korta skjuttiderna och att många skott ska avlossas efter varandra. Dessutom
har banläggaren alla möjligheter att ställa till det genom att visa målen på de
mest varierande sätt.
Tekniken går ut på att försöka hålla pistolen så
stilla det går inom målområdet. Under tiden man försöker få kornet att ligga
rätt i siktskåran, ökar man trycket på avtryckaren. Man hinner aldrig att få
siktbilden att stämma perfekt för här gäller det att få iväg skottet. Det gäller
alltså att öka trycket på avtryckaren kontinuerligt samtidigt som man inte är
för noggrann med riktmedlen. Relativt stora avvikelser på riktmedlen kan
accepteras. Dåliga avfyringar, d.v.s. "ryck", måste undvikas. Om man gör en
dålig avfyring bommar man med säkerhet målet. Avfyringen måste ske omedvetet.
Ett perfekt skott ska komma som en överraskning, precis som i banskjutning, men
avsevärt mycket fortare. Dessutom gäller det att beskjuta målen på det sätt som
gör att man utnyttjar skjuttiden bäst.
Fältskjutning är mycket
mångfacetterat och det skulle krävas flera sidor fylld med text för att förklara
allt. Klubbarna har utbildning för den som vill börja med grenen och
Skjuthandboken rekommenderas för den som vill fördjupa sig.
Skjutledaren använder vissa ord som alla
skyttar vet innebörden av. Följande kommandoord används i fältskjutning.
Ladda! Skyttarna fyller på magasinet med 6 skott, för in det i pistolen
och gör den skjutklar.
Alla klara? Frågas innan skjutningen börjar. Är
man inte klar ropar man högt och tydligt NEJ! så får man ytterligare några
sekunder på sig för att bli klar. När skjutledaren säger "Alla klara" nästa gång
så är det ett påstående. Då är alla klara och skjutningen påbörjas.
10
sekunder kvar! kommenderas 10 s före skjutningens början.
Färdiga!
kommenderas 3 s före skjutningens början och senast då skall skyttarna inta
utgångsställning.
Eld! kommenderas om fasta mål inleder skjutningen,
alternativt visas figurerna och skjutningen börjar.
Eld upphör!
kommenderas utdraget under skjuttidens 3 sista sekunder vid fasta mål eller
efter att sista målet har fallit. Skjutningen är slut och skott får inte längre
avlossas.
Patron ur! Proppa vapnen! kommenderas omedelbart efter skjutningens slut. Det
innebär att skyttarna ska tömma sina vapen. Inga magasin får sitta kvar i
pistolerna och proppar skall sitta i patronlägena. På revolvrar skall trumman fällas ut och plundras, men inte proppas förrän efter kontrollen.
Kontroll av vapen och magasin! Kommenderas och genomförs
alltid. Stationschefen och någon annan funktionär kontrollerar att vapnen, magasinen och trummorna är tomma. Detta är särskilt viktigt eftersom vapnen skall
transporteras till nästa station.
Markera! Skyttarna får nu gå fram till
målen och protokollföraren skriver ner resultatet. Efter att man klistrat målen
fortsätter man till nästa station.
Särskiljning;
Om två skyttar har
fått samma antal träff, hur gör man för att rangordna dem? Jo man räknar antal
träffade figurer. Är det fortfarande lika tillgrips räkning av de poäng som skyttarna
skjutit på den ringade särskiljningsfigur som någon gång under skjutningen har
beskjutits. Därefter räknar man träffen på stationerna bakifrån. Den som har högsta resultatet på sista stationen går före. Har skyttarna samma resultat på sista stationen så tittar man på stationen innan
o.s.v. framåt. Ofta kan man inte heller särskilja vid räkning av stationerna
bakifrån. Detta gäller särskilt om flera skyttar har skjutit "fullt". D.v.s. har
alla träff i alla figurer. I sista hand avgörs genom lottning.